Det Är Därför låten STONEHEART Kom Till
Någon frågade mig idag hur det var.
Jag svarade ärligt.
Och då hände ingenting. Med det menar jag inte ens ett svar.
"Hoppas Allt Är Ok Med Dig 💙"
Det finns ett särskilt sorts smärta i att bli frågad hur det är - och sen ignorerad när du svarar sanningen.
Inte för att frågan var elak.
Inte för att personen var medvetet grym.
Men för att frågan aldrig var äkta.
Den var performativ.
Ett hjärtemoij utan hjärta.
Ord som inte betyder något.
Vad Som Hände
Jag fick frågan: "Hur är det?"
Jag svarade sanningen:
- Vädret gör att jag inte kan ta mig ut
- Jag behöver handla
- Hoppas det är plogat till måndag
- Efter det är allt slut här hemma
- Vattenproblem försvårar allt
Jag svarade ärligt.
Svaret jag fick tillbaka?
Inget om det jag sa.
Bara något tekniskt.
Och "allt gott" som avslutning.
Som om jag aldrig sagt något alls.
Det Är Inte Mänskligt
Att fråga "hur är det?" och sen inte bry sig om svaret.
Att lägga ett hjärtemoji och sen ignorera när någon faktiskt berättar att det inte är bra.
Att säga "hoppas allt är ok" och sen - när allt INTE är ok - bara fortsätta som ingenting.
Det är inte mänskligt.
Det är performativt.
Det är för show.
Det är för att VERKA omtänksam utan att faktiskt VARA det.
Varför Det Gör Så Ont
Det är inte första gången.
Det är inte ens tionde gången.
Det är mönstret.
Människor frågar inte för att de brydde sig.
De frågar för att det är vad man "ska" göra.
Och när du faktiskt svarar ärligt - när du faktiskt säger "nej, det är faktiskt inte bra" - då visar sig sanningen:
De ville aldrig veta.
De ville bara VERKA som att de ville veta.
Vad Jag Lär Mig Varje Gång
Nästa gång någon frågar "hur är det?" - säg "bra tack."
Även om det inte är sant.
Även om du faktiskt behöver hjälp.
Även om du instängd, utan mat, utan resurser.
Säg "bra tack" och gå vidare.
Bäst av allt; låt bli att svara, det är mest ärligt.
För om du säger sanningen?
Den ignoreras ändå.
Och då står du där - sårbar, ärlig, ignorerad - och undrar varför du ens försökte.
Så sluta försöka.
STONEHEART - Låten Som Jag Just Släppt
Detta va den stora anledningen varför jag skrev STONEHEART.
Inte för att jag är hård.
Inte för att jag är kall.
Inte för att jag inte känner.
Men för att jag måste skydda mig.
"I built these walls not to keep love out
But to keep the fake care from breaking me down
STONEHEART - it's not what I wanted to be
But it's what I need to survive what you did to me"
Det Är Inte Cynicism
Det är överlevnad.
När du har blivit frågad "hur är det?" hundra gånger.
När du svarat ärligt hundra gånger.
När du ignorerats hundra gånger.
Du lär dig.
Du lär dig att frågan inte är äkta.
Du lär dig att omtänksamheten är för show.
Du lär dig att när du faktiskt behöver hjälp - ingen kommer.
Så du slutar förvänta dig det.
Du bygger väggar.
Inte för att du vill vara ensam.
Men för att ensam är säkrare än att tro på falsk omtänksamhet.
Det är STONEHEART.
Vad Jag Gör Nu
Jag klarar mig till.
Inte för att någon hjälpte mig.
Inte för att den som frågade brydde sig.
Inte för att "systemet" fungerade.
För att jag alltid klarat mig.
Ensam. Med iskall mage. Med strategiskt skydd.
Byggt av mig själv, och det har inte dödat någon att gå hungrig, eller?
Sist så fick jag tarmvred pga. sådan situation.
För det är vad STONEHEART betyder:
Inte att du inte känner.
Men att du inte längre förväntar dig att andra gör det.
Till Dig Som Känner Igen Dig
Om du också har blivit frågad "hur är det?" och sen ignorerad när du svarade.
Om du också har lärt dig att "hoppas allt är ok 💙" betyder ingenting.
Om du också har byggt väggar - inte för att du vill, utan för att du måste.
Du är inte hård.
Du är inte kall.
Du är inte cynisk.
Du är överlevande.
Och ibland - för att överleva - måste man bli STONEHEART.
Inte för evigt.
Inte mot alla.
Men som skydd mot de som frågar utan att bry sig.
Det Är Därför Låten Kom Till
"They ask how I'm doing but don't want to hear
They say that they care but they disappear
So I built this armor, stone by stone
STONEHEART keeps me safe when I'm alone"
Jag skrev den inte för att jag ville bli hård.
Så en gång till;
Jag skrev den för att jag var trött på att bli sårad av människor som frågade hur det var - men inte brydde sig om svaret.
STONEHEART är mitt skydd.
Inte mot kärlek.
Inte mot genuina människor.
Men mot performativ omtänksamhet som gör mer ont än ingen omtänksamhet alls.
Slutsats: Jag Klarar Mig
Jag klarar mig.
För jag måste klara mig.
Hur illa det än är.
Och sen klarar jag mig då också.
Inte för att människor hjälper.
Men för att jag lärt mig att inte förvänta mig det.
Det är STONEHEART.
Och det är också varför jag överlever.
Men det är också pga. det jag slutar bry mig om sådana människor och säger Inte mitt problem.
P.S.
Om du frågar någon "hur är det?" - var beredd att faktiskt lyssna på svaret.
Annars - fråga inte alls.
Det är mer ärligt.
Kram till alla som behöver.
-ZitaZoo The Fat Hag Queen
💜🖤
THE FAT HAG QUEEN
Zita Dahlström
"I love hard but I don't give a shit even harder."
STONEHEART - Out Now
Listen on Spotify: The Fat Hag Production
Följ resan:
Instagram: @ZitaZooMe
Spotify: GYST The Nordic Flow
Spotify: The Fat Hag Queen
Spotify: ZitaZoo
Spotify: LunaCheyenne
Website: TheFatHag.om
GYST - Get Your Shit Together
For people who had to survive first.